Access to Justice: A Study of Legal Assistance Programs for the Poor in Santiago, Chile

På de svenska folkhögskolorna har musikkurser blivit det studieområde som attraherar flest deltagare i det särskilda kursutbudet. I detta antologibidrag undersöks hur musikens rum i folkbildningen är konstruerat med avseende på vilka genrer som finns representerade och utbildningsinriktningarnas status och inbördes hierarki. Söktrycket till olika musikgenrer och skolor analyseras och jazzinritningarna visar sig tillerkännas ett särskilt värde bland de aspirerade musikerna. Genom att jämföra deltagarlistor på de mest eftersökta jazzlinjerna vid Skurups och Fridhems folkhögskolor med jazzprisvinnare under 2000-talet visar sig dessa skolor ha nyckelpositioner för att konsekrera det svenska musikfältet inom improvisatorisk musik. Mot slutet av kapitlet väcks frågan om musiklinjerna på folkhögskolorna är i färd att utvecklas mot en form av estetiska collegeutbildningar skiktade mellan högt och lågt, elit- och massutbildningar.Original Publication: Erik Nylander, Folkhögskolan som musikaliskt förmak: Om musiklinjer, deras rykte och position, pp 167-189, in Två sidor av samma mynt?: Folkbildning och yrkesutbildning vid de nordiska folkhögskolorna, eds Fay Lundh Nilsson &amp; Anders Nilsson, Nordic Academic Press, ISBN 978-91-85509-55-3, 2010. Copyright: Nordic Academic Press http://www.nordicacademicpress.com/</p